The Words That Makes You...And Breaks You: Poetry And Thoughts Bind Together
The optimist insists that we live in the best of worlds, the pessimist fears that he is right.
Wednesday, October 11, 2006
Att hitta tillbaka till sig själv
"Hon kände sig osäker på förhållandet, men ändå inte. Ena stunden ville hon inget hellre än att krypa ihop i hans famn och planera inför framtiden. Nästa stund kom känslan av att vara instängd. Hon längtade tillbaka till sin egen lägenhet, till sina kompisar, till känslan av att inte behöva passa tider, ta hänsyn och stå till svars hela tiden. Dessa motstridiga känslor rev och slet i hennes inre. Hon kände också skuldkänslor över att tänka så om deras kärlek. För kärleken till honom var fortfarande stark. Ännu hade hon inte vågat berätta vad on kände av rädslan för att såra honom eller att få honom att tro at hon ville skiljas. Han kände sig orolig och osäker på henne. Varför var hon oåtkomlig ena stunden, men närvarande och kärleksfull i nästa stund? Varför lämnade hon honom ensam och försvann i vimlet när de var ute på fester? Ville hon inte stå för de var ett par? Skämdes hon för honom? Han kände att ha inte vågade fråga och var rädd för svaret.
I ett förhållande där man varit tillsammans i några år, har man hunnit bygga ihop en gemenskap. Nu startar en process där man börja ta sig ur gemenskapen och stanserar sig från den andre. Lojaliteten med parrelationen minskar och nu blir det viktigt att även sätta sina egna behov och sitt eget liv i centrum. En vanlig fråga som många ställer sig är: Vart tog jag vägen? Det kan också uppstå frågor som: Vill jag verkligen leva i det här förhållandet som det har utvecklats? Det här är frustande eftersom det uppstår motstridiga känslor som man måste brottas med. Parallellt med att jag börjar prioritera mig själv och ifrågasätter om förhållandet är det bästa sättet att leva, så finns det perioder av både närhet och harmoni i min relation. Trots detta kan det uppstå tveksamhet inför det gemensamma projektet. Det kanske inte alltid handlar så mycket om kritik av förhållandet i sig, utan istället om ett starkt behov av att återupprätta sig själv och att frigöra sig. För många är det ett hotfullt att den andre söker sig bort och ut. Det kan också vara lika hotfullt för den som vill bort. Man lämnar delvis varandra. Den här processen, att återupprätta sig sälv, kan börja väldigt tidigt under relationsprocessen, till och med innan man flyttar ihop. Man ser par där en i förhållandet aldrig riktigt flyttar in utan alltid har en resväska packad, beredd att ge sig av. Den här osäkerhetskänslan kan hålla på väldigt länge. Men det finn också exempel på motsatsen, där par som dröjer med den här urskilningsprocessen lånt senare börjar ställa frågan: Vart tog jag vägen? För de flesta sätter dock den här processen igång efter förälskelsens fas och upptar därefter under flera år mycket tid och kraft i relationen. Grundfrågan är: Vad vill du göra tillsammans med din partner och vad vill du göra själv? Lösningen på det här ibland mycket smärtsamma arbetet är för att förstå vad som händer och inte tränga undan känslan av det jobbiga eller hotfulla. Detta är en process som är fullt normal i relationens utveckling. När relationen är ung och man fortfarande lever i symbios så är en del av det man ser i den andre som spegelbild av ens egna behov. Man ser det man själv önskar sig i sin partner. I den här sammannsältningen blir det sällan problem om vems behov som är viktigast. Båda är upptagna av att tillfreställa varandra och att gå den andre til mötes. När man jobbat sig ur symbiosen blir det däremot mer komplicerat: Nu måste jag råga: Är detta vad jag vill med dig? Nu har vi blivigt mera avgränsade individer för varandra. Man börjar säga nej till vad den andre kräver eller har för önskemål. Sökandet efter den egna friheten leder många gånger till att den andra känner sig lämnad. Par som inte bryter loss och försöker hitta tillbaka till sig själva igen riskerar att få en instängd relation som i längden kan kännas låst och händelselös. De här paren hamnar i en sluten beroenderelation. Att bryta sig loss från varandra kan man göra samtidigt eller också hamnar man i otakt. Att komma i otakt innebär att en vill fortsätta att bygga vidare på gemenskapen medan den andre är på väg ut för att återupprätta det egna livet. Om det är stor skillnad i vad de båda partnerna befinner sig i denna fas uppstår en så kallad särskiljningskris. Tydligen visar sig detta i det sociala livet, där den som vill ut kräver mer tid för sig själv. Det kan handla om att förverkliga sig i sitt arbete, att odla egna vänskapsrelationer eller att utveckla egna fritidsintressen. Det ger inte länga lika mycket tillfreställelse att bygga en gemensam plattform. Jag vill göra något annat av mitt liv oxå!"
- Konsten att hålla ihop En handbok i kärlek av Malou von Sivers och Lennars Lindgren
Jag köpte denna boken idag och kan säga att jag känner mig grymt träffad. Vill oxå tillägga att det var ca 10år sedan jag köpte en bok senast som jag velat läsa. Jag vill ha mer! :)
Ha överseende med alla stavfel. Skrev av boken utan att titta.
Name: Andreas Home: Skåne, Sweden About Me: Andreas Zetterqvist, 26 years old, hetrosexual. Three passions are present in my life: music, writing and my gf. Music represents the essence of my being, writing represent the expression of my soul, my gf keeps me sane. Laughter keeps my heart light and intact. Thinking keeps my juices flowing. Friends mean the world to me. But trust is something I give to selected few. No one has 100% of my trust. Very few have something close to it. I don't look like a supermodel.
And I'm fine with that now at this time of my life because
in my own way, I have a beauty that surpasses all these so-called beautiful people. And I'm not being cocky, just showing some much needed confidence. I have a major in network technology, but confined my future with sales. I'm a poet for a few years. I like to think I'm a lot of different things. But for sure I'm a good boy with class, who's a sweetheart and down to earth. But God bless you if you mess with me because I'm a force
to be reckoned with. I think birthdays and holidays are special and I think writing is the best way of therapy. I'm honest because I've spent too many years hiding. So if you want to get to know me better, just ask. Or read on. Visitors: See my complete profile
There are many races in life but in the end the only race is with yourself. Everyone's choice begins with a dream, because with dreams everything is possible.
