Se programmet Varmt rekommenderat, programmet som sändes igår kväll. Den 29:e Januari. Klicka på "Se programmet"
"Dessutom så ska vi akta oss för att säga att vi inte duger, eftersom hjärnan inte kan skilja på inbillade och verkliga hot." Så jävla sant. Kunde nästan tro att det är mig han snackat med när han pratade *skrattar* Riktigt bra program som sagt. Hela serien kan jag också rekommendera.
Vaknade två idag och somnade inte om. Sunket.. Käkade frukost o gick inn o spydde, klumpen i halsen är där igen. Knipen i magen, tecken på stressen. Kommer nog vara såhär ett tag till, men förr eller senare vänder det. Allt kommer ordna sig till det bästa.
I created a place and posted all my poems I ever written: To the past and now <- Link ;) There are quite a few so thats why I don't post them here. All so this blogg would get messed up. Todays post is on that page as well.
I feel ok and out of words, so I stop here. Everything will be all right this time :)
Ofta man hör det uttrycket, framtids snack osv. Men har någon inte klurat ut än att den blir det du gör den till? För imorgon vet jag att jag ska jobba från åtta till fem. Hem äta och sen ut o springa. Tiden efter det, vad vill jag göra? Förmodligen se en film eller någon serie för trött för att hitta på något annat. Hade jag kunnat hade jag jobbat till åtta för att komma snabbare mot mitt mål. Men jag kommer tillbaka till det senare, för jag vill ju inte att varje dag ska vara en repetition av morgondagen. Här kommer faktorn mål in, var e jag på väg. För att bara jobba gör ju faktiskt ingen glad, "weeeee" pengar. Nej pengar är inte allt, även det är en bra grej att ha lite överskott av. Så vad ska man hitta på med pengarna man tjänar? - Spara. Säkert en hel del som säger det just nu, men till vad? Just nu sparar jag till en lägenhet, det är därför jag jobbbar. För att ha råd med den lägenheten jag vill ha och kunna köpa dom möblerna jag vill inreda den med. Så nu vet vi ännu mer, jag ska flytta och jag vet att jag sparar för att ha råd att flytta i framtiden. Jag vet att jag måste jobba imorgon för att kunna flytta i framtiden. Så detta är alltså mitt mål, att få så pass mycket pengar att jag kan köpa den lägenheten jag vill ha. Givetvis måste jag leva nu också, så jag kan ju inte spara allt jag tjänar. Så jag lever så snålt jag kan(även jag är ganska dålig på det:) Drar in på sena utekvällar och dyra pub rundor, handla dyra kläder osv. Prioritera helt enkelt bort det jag gillar att göra för att snabbare komma fram mot mitt mot mål. Men jag vet ju att jag kan leva normalt igen när jag väll nått fram. Så man kan ha roligt när man skapar framtiden, för jag vet ju vad jag känner. Ganska logiskt eller hur? Vad är nu jobbigt då? Att jag inte kan både shoppa och festa och spara samtidigt, men jag kan göra mindre av det och ändå spara. För just nu är jobbet viktigare änn något annat.
Jobbet(idag) + Jag(nutid) = Min lägenhet(framtid)
Alltså, lägenhenheten är det jag är på väg mot. Kommer detta bli så bara för att jag är på väg dit idag? Givetvis!!! Jag anstränger mig(man måste faktiskt göra det när det gäller allt) för att inte förlora jobbet, utan jobb inga pengar. Utan pengar ingen lägenhet. Det går i hand i hand liksom. Jag vill ha min lägenhet, så enkelt är det bara. Så att säga "jag vet inte vad som händer i framtiden" är ju faktiskt rent skitsnack. För du kan påverka den utifrån dom förutsättningar du erhåller och ger dig själv. Vad vill jag? Flytta hemifrån. Var är jag på väg? Mot min lägenhet. Hur ska det hända? Jag jobbar och sparar. Sätt upp mål, gå mot dem och då löser tiden dem. För att tro att tiden löser dem utan mål är lönlöst och det är dagens sanning. Ända gången det uppstår ett problem för en är när man tror det kommer bli det eller oroar sig för något som kanske kan hända, i framtiden och inte inser att där faktist bara finns möjligheter. För det man oroar sig över imorgon kanske ändå inte händer, så varför oroa sig? Den ända personen som stoppar dig från att uppfylla dem mål du har är du själv, kom ihåg det. Så ja, framtiden är idag. Men jag skapar den själv och den imorgon och dagen efter det... För jag ser min lägenhet där framme :) Men man kan faktist resonera såhär när det gäller allt. Kloka eller trångsynta tankar?
Orolig? Inte direkt, känns som livet tuffar på redig bra nu. En riktigt god vän och en nyfunnen, shopping, fest blandat med lagom mycket sprit och en aning romantik. Det var nästan så jag ville stanna där en dag till, för tiden räckte inte till. Stockholm, tack för en helt underbar helg. För övrigt gick veckan som var magiskt fort. Kanske inte så konstigt med tanke på att det var den första på ett helt nytt jobb.
Jobbet, det där jobbet jag velat ha sen jag började jobba med mobila lösningar. Skillnaden nu från då är att jag inte har hand om privatpersoner utan kommer fram med lösningar för företag istället, stora företag. Mycket roligare, svårare och mer krävande. Men fan vad jag älskar det. Helt underbara arbetskamrater som hjälper till så gott dem kan. En chef som får en att skratta när allt ser sådär lönlöst ut, peppar en och driver på. För det är ju sånn jag är egentligen. Att ha han som hjälper en dra upp seglen igen känns som en vinnare. ”Tänk inte på hindret du har framför dig Andreas, tänk hur du ska ta dig förbi det och lösa problemet. Ser du bara problemen hittar du inte möjligheterna och jag lovar dig, dom finns där”. Sådär har jag resonerat stora delar av mitt vuxna liv, vad hände? Skit samma… Jag mår bra och är på väg mot bättre tider och jag känner att jag har besegrat regnet och tagit mig ur det. Just nu tar jag en dag i tagen, även jag har planer redan nästa vecka om vad jag ska hitta på. Så jobbet är prioritet nummer ett just nu, sen en lägenhet. Vad som händer under resans gång vet jag inte, men allt har sin tid. Jag är nöjd med det jag har nu :)
Så jag avslutar med att sammanfatta förra veckan med följande ord:
A few month ago(20 of Septemper 2006) my very best friend cut my heart into tiny peaces. You know... The kind of friend you think you will have the last laugh with before you die. The kind of friend you want to grow old with. The kind of friend you want to travel the world with The kind of friend you relies on when things go so very wrong and you still hold on. The kind of friend you know everything about and still love her. The kind of friend you long for after a hard day at work. The kind of friend you want to spend every second with on your spare time. The kind of friend you want to make love to with the lights on The kind of friend you can do crazy things with and she doesn’t care. The kind of friend you would do anything to keep, to keep her out of harms way. That kind of friend you know.
I did try to keep you close my very best friend, Not knowing that I would be so hurt in the end. I so badly wanted to make you smile, Just relax and think of you for a while. I did value you above me, Sacrificed a lot of things. Just to try to make you see, How very much you did mean to me. Every time I get a message from you another needle pinch right through. If anyone could se the pain in my heart they would properly wish for it a fresh start. If you just had come back sooner I think we would be holding hands now, Watching the moon brighten up the sky. For me you where the world... I so badly wanted to se you, to just have the last laugh beside you. Somehow I need to move away, Be the strong one and not stay. For I do not se the future in us any more therefore I closed the door. This decision wasn’t made over a day I’ve been waking away. There is something in the end perhaps a new very best friend. Only time will tell I’m no longer under your spell.
Knas vad jag vill vara med dig idag, fan detta ändras från dag till dag. Chilla, softa och bara ha det bra. Gå en runda och vakna till liv, för en stund inte känna sitt svid. Hålla handen o traska på, le för det är ju faktiskt vi två.
Jag vill verkligen se det hända, men jag stoppar mig själv från min ända. Kortsiktigt hade detta varit perfekt, men verkligheten är ju aningen mer komplex. Rädd att bli sårad ännu en gång, vägen jag går är jävligt lång. Varför är mitt huve så jävla schizofren ända jag vill är att stå på mina egna ben.
Inte känna någon ångest över valen jag gör men varje steg jag tar, känns som jag dör. Jädrans tur det nya jobbet börjar imorgon annars hade jag nog tänkt såhär var gång. Jag vet att en dag kommer jag känna: Du är den jag vill ha mer av, spendera dagar som idag, dagar som den 23:e. Dagar som vilken dag som. Eller att jag inte vill se dig mer, att vi inte går vidare. Idag är det åt ditt håll, hur ser det ut imorgon?
Vad som än händer så har mitt hjärta utsatts för kraftiga bränder. Vet det måste läka och det tar tid. Önskar att du bara kunnat linda om det, säga att allt kommer lösa sig och att det kommer vara du och jag. Inte bara idag och imorgon och dagen efter imorgon.
En säker framtid är det jag vill ha. Vi kan få det... Om vi båda vill hand i hand du och jag hand i hand jag och du hand i hand mot en säkrare framtid.
När modet kommer tillbaka och om du är med, då är det på den resan vi oss beger. Just nu är min skalle helt galen, jag befinner mig djupt nere i dalen. Vill.. Men ändå inte, måste få perspektiv på vad som inte är inte.
Det kommer lösa sig på ett eller annat sätt
Och det sättet som det blir nu är rätt.
Förlåt att jag blivigt såhär, vi är fan lika som bär.
Vad är det vi brukade säga? Det är inte lätt när det är svårt :) *skrattar*
Jag är så grymt utmattad o trött. Jag orkar inte leka mer, trött.. Vill bara sova. Det känns inte som detta går att reparera längre, för infekterat av tankar och dårar. Jag är för trött på oss. Smärtan av att släppa taget är inget jag vill gå igenom en gång till, jag har gjort en gång innan och vägen svider. Varje steg, varje centimeter, varje millimeter svider. Men jag ser inte att jag har några som helst andra val möjligheter. Jag måste bli bra, bli glad, bli den jag va. Men denna gången kommer det inte vara med dig, även jag vill men ändå inte. Tilliten är förstörd, hoppet på väg bort, även saknaden fortfarande svider. Ser inte längre dom underbara tider vi delat, bara svarta moln över när vi separerat. Vi hade så många saker som var bra, saker som bara var du och jag. Jag vill fortsätta kämpa men orken har mattats ut, ingen respons mot ett bättre slut. Varje dag den senaste tiden har jag till talat mig själv att "lämna aldrig den du älskar bakom", för det är ju så jag är. Men ännu en gång, valet du har gjort är inte upp till mig att bestämma. Även du inte har bestämt dig. Ända jag vet är att jag inte kan fortsätta vara såhär. Jag är så långt borta från glad man kan vara.
Så mitt nyårslöfte detta året var att jag ska göra mig lycklig men vägen dit är inte så tydlig. Vet att jag vill ha någon som uppskattar dom små gester jag gör och ibland själv fyller på. Något som du är för dålig på. Jag har påpekat det många gånger, men såhär i efterhand känns det mer. Kärlek är att ge, inte ta. Kärlek är det ända man kan slösa med här i livet utan att det tar slut. Jag inbildar mig att det är så ivf. Men jag vet att jag måste gå vidare utan dig, tänka på mig själv och inte vad vi kan ha. För vad vi kan ha, har vi inte längre, för du är inte här och jag vill inte vara där. Jag har alltid vetat att du är en grubblande person, inte släppt in mig så jättenära ditt hjärta. Men jag ser ändå vem du är, det är synd att du inte gör det själv. Carol du är värd det bästa här i livet och jag hoppas att du hittar det du är på jakt efter. Men jag kan inte må såhär längre, jag mår sjukt dåligt och det måste till en förändring för att jag ska må bättre. Men svaren jag har kan jag inte stanna, jag går emot min egen livs filosofi "lämna aldrig den du älskar bakom". Detta är ett måste för att jag ska bli lycklig. Jag är helt övertygad om att jag kommer vara en lyckligare person i slutändan. Jag vet att det finns någon där ute som kommer uppskatta dom söta lapparna, oväntade meddelandena, spontana påhälsningarna och kommentarerna. Som dessutom kommer ge tillbaka. För varje person här i världen vill ha uppskattning. Tänk på det!
Hade du vågat lita på en person som slitigt ditt hjärta i bitar? Tänk dig ett hjärta med tusen knivar. Själv vet jag att svaret är nej och just nu känns det helt okej. Tror inte det går att reparera längre, det känns tomt. Jag måste bli bra, bli glad, den jag var.
Vill du vara personen som ger och ger men inte får häflten tillbaka? Tänk dig ett fullt glas som alltid är halvfullt. Känns som jag har gett så mycket och lite till. Jag måste bli bra, bli glad, den jag var.
Orkar du leva med en som ser problem istället för möjligheter? En som ger upp istället för kämpa vidare? Flytta problem man har idag till imorgon hjälper ju ingen, för imorgon kanske inte kommer och då slutar det ju inte väl heller. Tänk possitivt(men inte korkat) och det kommer sluta väl :)
För mig är kärlekt att ge, för jag vet alla vill ha. Men samtidigt förväntar jag mig att oxå bli ett fullt glas. Det behöver inte alltid vara det men någon gång då o då hade inte varit fel. Jag vet att du hade kunnat göra det, men av någon anledning så väljer du inte göra det. För mig är det jobbigt att altid vara den som drar oss fram, sliter. Just därför släpper jag tråden som vi en gång höll i tillsammans på vars en ände. Du hade mig då, men riskareade allt. Var det värt det? Du sa en gång "Jag får stå mitt kast". Precis det får du göra nu, den du älskar vågar inte tillbaks. Men det är inte mitt fel. "The good things" är över, officiellt.
Used and deceived Brought to your knees Lonley and cursed Love at its worst Shallow and sly Never said goodbye Alive yet so dead Its all in your head
In pain yet in love Your hand won't fit the glove Right yet so wrong Loves pulled you along
Healthy yet sick Emotionally unfit Backstabbed yet again By more than a friend Pressured and pulled Once again fooled Played with and used Beat and abused Impaled and bleeding Plan is succeeding Held by a thread Alive yet so dead
Lets just hope That your heart is contagious And viral,so I can stay away Other then that This heart cant let go It cant let go of this love Lets just hope You regret this You killed your heart As well as mine Left it for the dead To feed of the left As you already fed Fed on the biggest part Lets just hope Your crying at the moment To feel the pain That my soul is feeling Lets just hope That you realize you made murder To a fragile heart
All I want in life is to be happy But instead it threw me one that was crappy It seems funny to me My life seems to get worst, I see How screwed things can be And how much amazing pain can be caused by a she Everytime I get ahead My mind always said "I feel more Dead"
A picture tells more than thousand words they say, so here is my first and last attempt to recapture all my feelings in one shoot.
A heart breaking. The band aids representing "faith" holding together the heart, not wanting to let go. The bird flying away from the man, dripping representing "love departing" leaving trails of what once was. Man looking up watching it go, knowing there is nothing he can do. Silhouetted man representing an "empty shell". The splatter representing "pure chaos" feelings all stirred up..."twisted inside"....
A real true friend is a soul in two body's, Remember where you se overflowing happiness, There also been lots of tears and pain. So hurry up, But slowly. To grow you need time. For to be loved, You need love. But it’s impossible to love and being reasonable at the same time. Not having faith in hope, then you don’t love. If you’re not ready to forgive others, Then you tear down the bridge you once walked on yourself. Always keep in mind, You are only grown up when you can laugh at yourself And if you like yourself the possibility of liking others is much greater. But when you are waiting to grow wiser, you only get older. So when looking back at all your worries I came to think about the story about the old man laying at his deathbed telling me about all his worries of things which never happened.
Blinded by confusion, I felt so lost and helpless, And then there was you, someone so kind and so selfless. My one true friend - I give you thanks for all you have done. You mean the world to me: you're my moon, my stars, and my sun. And once again I have lost another friend; All I can do is wish that we'll soon meet again. I hope that I'll meet with all who I love, In that great place called heaven, right up above. I tried to be strong when you broke my heart. I did not cry, yet now I do; for we're far apart. You told me you loved me - so sweet and sincere, You made me so happy, I had nothing to fear. As time went by, what we had flourished and spread, All was unspoken, no words needed to be said. And then came a day, when something went wrong, All I knew I could do was hold on and be strong. It was so sudden; you gave no reason of why, I felt so numb and empty inside; I just wanted to die. Sadness consumed me, yet I fought to stay whole, You took so much for granted, and this was your toll.
Name: Andreas Home: Skåne, Sweden About Me: Andreas Zetterqvist, 26 years old, hetrosexual. Three passions are present in my life: music, writing and my gf. Music represents the essence of my being, writing represent the expression of my soul, my gf keeps me sane. Laughter keeps my heart light and intact. Thinking keeps my juices flowing. Friends mean the world to me. But trust is something I give to selected few. No one has 100% of my trust. Very few have something close to it. I don't look like a supermodel.
And I'm fine with that now at this time of my life because
in my own way, I have a beauty that surpasses all these so-called beautiful people. And I'm not being cocky, just showing some much needed confidence. I have a major in network technology, but confined my future with sales. I'm a poet for a few years. I like to think I'm a lot of different things. But for sure I'm a good boy with class, who's a sweetheart and down to earth. But God bless you if you mess with me because I'm a force
to be reckoned with. I think birthdays and holidays are special and I think writing is the best way of therapy. I'm honest because I've spent too many years hiding. So if you want to get to know me better, just ask. Or read on. Visitors: See my complete profile
There are many races in life but in the end the only race is with yourself. Everyone's choice begins with a dream, because with dreams everything is possible.
