The Words That Makes You...And Breaks You: Poetry And Thoughts Bind Together
The optimist insists that we live in the best of worlds, the pessimist fears that he is right.   
Monday, February 05, 2007
Svaren kommer till den som är mogen



Najs helg. Inget party, bara jag och mig själv. För att få reda på lite svar satt jag mig ner och gjorde en djup soul searching. Inte bara en dag utan helga helgen, blandat med en löp runda på 1mil och en gigantisk vandring i Söndags på 2h med min käre vän Karl. Givetvis lite god mat med ett gott vin. Avslutat med en film. Somnat mellan tio och elva :)

Jag är nöjd med mitt liv, även det är tomt utan dig. Aldrig har jag varit rädd att vara själv, för jag vet att jag alltid tar mig upp igen. Men det är tråkigt att inte ha någon där att dela kvällen med. Någon att dela det bra och det dåliga av en. Ja... jag har båda delarna.
Funderat en hel del över vad jag vill åstadkomma detta livet och vad som gör mig glad.

En och annan tår över din lysande frånvaro, tråkigt att inte prata om allt och inget. Men som du själv sa, du älskar inte mig mer. Kanske sa du det för att göra det lättare för dig själv, eller kanske för att du faktiskt kände så då. Men det gjorde väldigt ont. Men vad kan jag göra åt det? Inget. Vill du prata så har du mitt nummer. Men jag kommer inte fly från vardagen och livet jag hade innan oss, för jag trivs med det jag har. Kan ju inte byta musik smak eller ute ställen bara för att dem påminner om dig.

Ett bra jobb, en familj som bryr sig, vänner som livar upp och får en att skratta till. Du var som en familj och vänner sammanblandanden till något jag skapat. Good shit :) Det är inte så att jag behöver dig i mitt liv för att vara hel, jag är redan mig själv. Men att ha dig där var en bonus, för jag ville ju göra dig glad. Precis som du gjorde mig. Nej det var inte så sista tiden och det är jag fullt medveten om, ett galet maktspel var vad vi hade.

I fredags på väg hem från jobbet mötte jag en äldre person, som i mina ögon hade det ganska bra ställt här i livet. Det första han säger när han kommer igenom hissdörren:
"Fy fan vad kallt det är ute värst av allt är att jag ska sätta mig ner i den kalla jävla bilen och köra hem."
- Det kunde snöat och du kanske inte ägt en bild och du hade behövt gå hem. Så är du inte ganska tacksam att du ändå har en bil?
Mannen skrattar och tittar på mig med ett leende, du har rätt. Det kunde vara värre.
Jag stiger av hissen på våning fem och hälsar mannen en trevlig helg.
- Det samma, skönt att se optimister fortfarande finns.
- Finns ingen anledning att se det på något annat sätt. Kör försiktigt. Hiss dörren stängs.

En enkel mening var det jag behövde säga, för att få ett par blå läppar till ett skratt och ett leende.

Många jag pratat med säger att jag är en självsäker person med en sund självkänsla och tankar. Sunda tankar vet i fan, men jag vet varje fall vad som är viktigt här i livet och jag prioriterar det högt. Familj, kärlek, vänner och mig själv. Varför nu så låg prioritering på mig själv om jag nu har sån självkänsla? Jag vet var jag har mig, jag vet var jag är på väg, jag vet att jag alltid klarar mig, jag är nöjd hur jag är. Ibland kan någon sträcka ut en famlande hand, be om hjälp. Hade detta varit för 3 år sen hade slagit bort dem och sagt något i stil med "Du får klara dig själv". Istället för familjen hade det varit jag överst på listan. Med ganska lite insikt i vad man bör och inte bör värdesätta här i livet. Vad gör en glad och vad gör jag själv för att förtjäna det? Behandla alltid andra som du vill bli behandlad själv, tänk inte för jävla mycket det tjänar inget till. Du har inte det värst här i världen, finns faktiskt dom som dör i skrivande stund. Jag vet inte vilka hinder som kanske kommer men jag vet att jag kommer ta mig förbi dem. Så länge jag vet det, känns det inte som det finns några hinder.
Jag bad själv om hjälp för ett tag sen. Personen som jag trodde var min bästa vän slog bort dem, varför vet jag idag och det är något du också måste komma på själv. Osäkerhet är svaret du letar efter. Jag är mycket starkare än du tror, men ibland behöver även jag lite varma ord för att få upp lågan igen. Det behövs inte mycket för att hålla mig igång, men nu är lågan inte särskilt lång. Förr eller senare kommer allting vända och jag är inte ledsen, bara lite nere. Men jag vet jag lever och det känns helt ok. Me time är grymt underskattat numera och jag njuter av varje ledig sekund. Att bara vara med sig själv och njuta av det, för ingen annan mer än jag kan göra mig själv glad. Är jag inte glad med mig själv, kan jag inte vara det med eller för någon annan heller.

Så vad kom jag fram till denna helgen?

Ge aldrig upp! Gör du det har du redan förlorat. Inte bara det du har utan även dig själv.
Vissa saker får man en chans men vissa två. När det gäller människor, utgå alltid från den första.
Livet är inte alltid en dans på rosor, men det finns alltid någon som har det värre än du själv.
Du är ingen elak person, även du gillar att såra mig. Du är bara lite vilse.
Var nöjd med det du har, det kan försvinna imorgon.
Lös problemen du har idag, idag. Förlita dig så lite du kan på framtiden.
Din inställning är smittsam.
Lev livet som du vill leva det och inte som alla andra förväntar sig att du vill leva det.
John Legend är i närheten av orgasm.
Kom på en hel del annat, men det nämns inte här :)

Labels:

posted by Andreas @ 19:41  
1 Comments:
  • At 12:08 AM, Anonymous Anonymous said…

    tycker du tar å lär mej lite av din optimism...

     
Post a Comment
<< Home
 

Unspoken Words

Name: Andreas
Home: Skåne, Sweden
About Me: Andreas Zetterqvist, 26 years old, hetrosexual. Three passions are present in my life: music, writing and my gf. Music represents the essence of my being, writing represent the expression of my soul, my gf keeps me sane. Laughter keeps my heart light and intact. Thinking keeps my juices flowing. Friends mean the world to me. But trust is something I give to selected few. No one has 100% of my trust. Very few have something close to it. I don't look like a supermodel. And I'm fine with that now at this time of my life because in my own way, I have a beauty that surpasses all these so-called beautiful people. And I'm not being cocky, just showing some much needed confidence. I have a major in network technology, but confined my future with sales. I'm a poet for a few years. I like to think I'm a lot of different things. But for sure I'm a good boy with class, who's a sweetheart and down to earth. But God bless you if you mess with me because I'm a force to be reckoned with. I think birthdays and holidays are special and I think writing is the best way of therapy. I'm honest because I've spent too many years hiding. So if you want to get to know me better, just ask. Or read on.
Visitors:
See my complete profile
Previous Post
Archives
Lables
Shoutbox

There are many races in life but in the end the only race is with yourself. Everyone's choice begins with a dream, because with dreams everything is possible.

Links